darknessangel

Till mitt sextonåriga jag:

När du läser det här vet jag att du inte kommer tro på mig. Men det gör inget, för jag vet att det är för att du genom den hårda vägen fått lära dig att det kan vara farligt för själen att lita på någon. När du har trott att du faktiskt kan lita på någon har du blivit gruvligt sviken. Det här vet både du och jag. Om sex år kommer du fortfarande ha svårt för att lita på andra och släppa in dem i ditt liv. Om sex år kommer du vara så livrädd att bli sårad igen att du allt som oftast drömmer mardrömmar om att de som betyder mest i ditt liv kommer lämna dig på olika sätt. Om sex år kommer du samtidigt vara lycklig. Därför ber jag dig nu att sluta stänga mycket inom dig och verkligen våga lita fullt ut på andra som förtjänar det.

Din nya vän i den gymnasieklass som du nyligen har börjat i - hon från Mellanöstern - är en sådan person och det kommer du inse. Oroa dig inte om det blir guppigt i er vänskap. Hon kommer finnas kvar för dig och gör det även om sex år. Och sluta försök vara någon du inte är. Jag vet att du är skräckslagen för att de två tjejer i din gymnasieklass som du kan kalla "vänner" kommer att se på dig på ett annat sätt eller kanske till och med lämna dig om de får veta vad du har varit med om. Sluta vara rädd och var i stället dig själv. Jag vet nämligen något som inte du vet och det är att de kommer finnas kvar trots att de får veta. Det är bara dig själv du lurar.

Om ungefär lite mindre än ett år kommer du få kontakt med någon som kommer betyda otroligt mycket för dig och han är också en person som förtjänar att du litar på honom fullt ut. Jag ber dig att verkligen kämpa för att hålla kvar honom och efter både två och fem år kommer du förstå varför och vara tacksam. Utan att avslöja för mycket kan jag berätta att han kommer skänka lycka i ditt liv. Fast med honom får du sluta vara blyg, för din blyghet kommer göra dig olycklig i det här sammanhanget.

På tal om att lita eller inte lita på andra. Det kommer komma in någon i ditt liv som bara vill dig illa. Öppna dig inte för mycket för honom, men håll dig inte heller undan. Genom honom kommer du nämligen att lära dig något värdefullt och jag vill till och med påstå att det kommer göra dig vuxen.

Till sist vill jag bara be dig om en sista sak. Ta verkligen vara på tiden med Jocke, och tänk inte "det kan vänta". Inte när det gäller honom och framför allt inte när han behöver dig. Tänk att varje dag med honom är den sista, för då slipper du plågas något oerhört om sex år.

Ta vara på dig själv och våga lev.